06:00 var också ett ideal
Ideal är enkla
Tryckta svart på vitt
Du blev min
Regnbåge
Jag kan ta på liknelser av oss
Känna ditt skratt
Skratta
Med dig
Strålar skiner
Ljus blev min dag
Min stråle
Du
Västerås till Bangkok
Är inte nog
Ingen värld är tillräcklig
Vi delar
Universum
I våra fotspår
Föds en historia
Kärlekens
Jag andas
Pyser luft
Emot din halsgrop
Du ler
Dagen
Är min
I våra hjärtan
Lever vi
Tryckta svart på vitt
Du blev min
Regnbåge
Jag kan ta på liknelser av oss
Känna ditt skratt
Skratta
Med dig
Strålar skiner
Ljus blev min dag
Min stråle
Du
Västerås till Bangkok
Är inte nog
Ingen värld är tillräcklig
Vi delar
Universum
I våra fotspår
Föds en historia
Kärlekens
Jag andas
Pyser luft
Emot din halsgrop
Du ler
Dagen
Är min
I våra hjärtan
Lever vi
En skogsdunges talan
En sensuell vals
Endast skogen som åskådare
Kantarellhattarna badar i hav omkring
Lyser vår dans
Som guld
Björkarna visslar med
Som flöjtar
De gröna löven spelar
För oss
En kyss blir ivrig
Fåglarna sjunger
En vårsång
Musiken blir nostalgisk
Då läppar möts
Våra
Vi blir frälsta ifrån ondo
Ty lyckan göms
I en oskyldig
Dans
Solstrålarna mellan träden värmer
Reflekterar ljuset
I våra hjärtan
Skogen döljer
Många hemligheter
Vi bara känner
Bara är
Endast skogen som åskådare
Kantarellhattarna badar i hav omkring
Lyser vår dans
Som guld
Björkarna visslar med
Som flöjtar
De gröna löven spelar
För oss
En kyss blir ivrig
Fåglarna sjunger
En vårsång
Musiken blir nostalgisk
Då läppar möts
Våra
Vi blir frälsta ifrån ondo
Ty lyckan göms
I en oskyldig
Dans
Solstrålarna mellan träden värmer
Reflekterar ljuset
I våra hjärtan
Skogen döljer
Många hemligheter
Vi bara känner
Bara är
Ömkans rader
Jag väntar
Tålmodigt
Ett besök
Någon form av handskrivet brev
Från en person jag aldrig mött
Från ett brev jag aldrig sänt
Ömkan råder
Bröstet skriker
Av ett vemod
Kaffet
Kallnar
I väntan
Tålamodet
Rinner över
Bekantskapskretsen
Växlar om
Husdjur sen napp och dagis
Begravs
Det skriker
Inuti
Jag kan inte
Svara på ditt
Samtal
Våren blir sommar
Som blir till
Höstlöv, till
Snöflingor och
Bjällerklang
Det ringer
Aldrig
Tålmodigt
Ett besök
Någon form av handskrivet brev
Från en person jag aldrig mött
Från ett brev jag aldrig sänt
Ömkan råder
Bröstet skriker
Av ett vemod
Kaffet
Kallnar
I väntan
Tålamodet
Rinner över
Bekantskapskretsen
Växlar om
Husdjur sen napp och dagis
Begravs
Det skriker
Inuti
Jag kan inte
Svara på ditt
Samtal
Våren blir sommar
Som blir till
Höstlöv, till
Snöflingor och
Bjällerklang
Det ringer
Aldrig
Kärlek för oss
Visa mig
Vad hjärtan med sammklingande takt
Betyder
Vad menas
Med en tonart
I två
Av oss
För kärlek
Vad finns
Bakom molnen
En plats för oss
Att leva?
Av oss
För kärlek
Under
Man lär sig
Livets gilla gång
Lika barn leka bäst
Sa far
Fångar du livet
Som du fångar flickor
Måtte din rikedom vara stor
Av lycka
Årstiderna färgar
Våra dagar
Din vinter kanske inte var lika kall
Som min själ
Dina dagar inte lika tomma
Som här, fyllda endast i sin brist
På ro
Jag samlar minnen i en dammig burk
Tankar
I en förvirrad kropp
Tiden
Blir min fiende
Blott för att slå ut den ende
Måste blod spillas
Min kropp är villig att offra morgondagen
För natten
Passionerade kyssar
Mitt hjärta viker sig
Under den längtans törst
Som släcks
När vi älskar
En trotsig tid härjar
Hungern mättas
Av de blod som spilldes
Av den fiende som stupade
För den kärlek
Vi delar
I natt
Och i en gryning
Som ett slut
Tar sin början
Universum
Rymmer inte oss
Skilda världar
Enas
Läppar
Möts
Våra hjärtslag
Delar takt
En takt i två
En melodi
Vi spelar
En melodi
Vi älskar
En takt
Vi inte glömmer
En text
Som aldrig dör
En evighet
Som blir
Tillräcklig
Livets gilla gång
Lika barn leka bäst
Sa far
Fångar du livet
Som du fångar flickor
Måtte din rikedom vara stor
Av lycka
Årstiderna färgar
Våra dagar
Din vinter kanske inte var lika kall
Som min själ
Dina dagar inte lika tomma
Som här, fyllda endast i sin brist
På ro
Jag samlar minnen i en dammig burk
Tankar
I en förvirrad kropp
Tiden
Blir min fiende
Blott för att slå ut den ende
Måste blod spillas
Min kropp är villig att offra morgondagen
För natten
Passionerade kyssar
Mitt hjärta viker sig
Under den längtans törst
Som släcks
När vi älskar
En trotsig tid härjar
Hungern mättas
Av de blod som spilldes
Av den fiende som stupade
För den kärlek
Vi delar
I natt
Och i en gryning
Som ett slut
Tar sin början
Universum
Rymmer inte oss
Skilda världar
Enas
Läppar
Möts
Våra hjärtslag
Delar takt
En takt i två
En melodi
Vi spelar
En melodi
Vi älskar
En takt
Vi inte glömmer
En text
Som aldrig dör
En evighet
Som blir
Tillräcklig
Vi lyser nog starkast tillsammans
Kärleken kan blott ljuga
Ty den äger
Sin egen bekräftelse
Dess vikt suktar enbart sanning
Ifrån dess vilja
En våran värld
Så stark
Tillsammans
Jag döper fantasier
Döper
Drömmar
Efter dina mellannamn
Solen
Efter ditt stjärntecken
Namnger
Mitt hjärta
Efter ditt namn
Ty den äger
Sin egen bekräftelse
Dess vikt suktar enbart sanning
Ifrån dess vilja
En våran värld
Så stark
Tillsammans
Jag döper fantasier
Döper
Drömmar
Efter dina mellannamn
Solen
Efter ditt stjärntecken
Namnger
Mitt hjärta
Efter ditt namn
Live your life
Hungern går inte att dämpa nu
Jag vill ha
Hela världen
Havens alla vågor
Salta,
Emot huden
Inte äga
Bara uppleva
Se på drömmen vore
Otillräckligt
Men att leva,
Vara vara i den
Är här och nu
Jag vill ta
På stjärnorna
Så länge vi delar dagens alla sekunder
Om vi äger tron
På oss sjävla
Är vi då också
Menade,
Att våga älska?
Som när ett solsken brister ut,
Dina ord
För mina läppar
Till skratt
Kanske
Med hjälp av alla urdruckna kaffekoppar vi delade
Den våren
Våra förebilders domedag är inne
Vilka blir de
Vi följer då?
Blott oss själva,
Kanske ett sken?
En skugga
Av en avbild
Den framför oss
Då vi håller hand i Nordstan
Och tunna vårskor plaskar i regnpölar
Det läcker in genom tyg
Sockarna känns blöta
Emot huden
Men de gör inget,
Ty jag ser
Det markens skuggor skapar
En granne bredvid pölarna
Vandrande
Våran avbild
På oss sjävla
Är vi då också
Menade,
Att våga älska?
Som när ett solsken brister ut,
Dina ord
För mina läppar
Till skratt
Kanske
Med hjälp av alla urdruckna kaffekoppar vi delade
Den våren
Våra förebilders domedag är inne
Vilka blir de
Vi följer då?
Blott oss själva,
Kanske ett sken?
En skugga
Av en avbild
Den framför oss
Då vi håller hand i Nordstan
Och tunna vårskor plaskar i regnpölar
Det läcker in genom tyg
Sockarna känns blöta
Emot huden
Men de gör inget,
Ty jag ser
Det markens skuggor skapar
En granne bredvid pölarna
Vandrande
Våran avbild
Lustens röda ros
Jag drömmer om att hitta dig
Smaka på hur en hunger,
Stor nog att mätta mina giriga läppar
Jag vill känna
Kärlek
Samhörighet i två
Som en ros om våren
Ty den tors inte växa, inte vara vacker
Utan trädgårdsmästare
Chanslös och vissen utan någon,
Som finns där
Som vattnar,
En törst inifrån
Säg mig, ängel bortom horisonten
Ögon att drunkna ni,
Vill du bli min trädgårdsmästare?
Så mitt frö
Till en morgondag,
Fylld med mättnad av kärlek så stark och röd,
Bara en omskött ros kan äga
Smaka på hur en hunger,
Stor nog att mätta mina giriga läppar
Jag vill känna
Kärlek
Samhörighet i två
Som en ros om våren
Ty den tors inte växa, inte vara vacker
Utan trädgårdsmästare
Chanslös och vissen utan någon,
Som finns där
Som vattnar,
En törst inifrån
Säg mig, ängel bortom horisonten
Ögon att drunkna ni,
Vill du bli min trädgårdsmästare?
Så mitt frö
Till en morgondag,
Fylld med mättnad av kärlek så stark och röd,
Bara en omskött ros kan äga
Tappar jag bort mig mig själv ska jag leta hos dig
Kan du identifiera dig i mina ord
Såsom kraften att flyga föds ur din närhet
Jag får vingar,
Och lyfter bortom vokaler och kyssar
Luften är tung att tackla
Påminner om brustna hjärtan
Som vill lagas,
Påminner om dig
Vill du flyga med mig?
Mina andetag
Förenas med dina
Som om vi vore dirigenter
Du kysser min nakna hals,
Jag älskar sången vi skrivit
Det är kyligt i rummet
Egentligen för kallt, för naken hud
Men elden vi skapar
Bränner i mig
Brinner du?
Såsom kraften att flyga föds ur din närhet
Jag får vingar,
Och lyfter bortom vokaler och kyssar
Luften är tung att tackla
Påminner om brustna hjärtan
Som vill lagas,
Påminner om dig
Vill du flyga med mig?
Mina andetag
Förenas med dina
Som om vi vore dirigenter
Du kysser min nakna hals,
Jag älskar sången vi skrivit
Det är kyligt i rummet
Egentligen för kallt, för naken hud
Men elden vi skapar
Bränner i mig
Brinner du?
Kapar du mina vingar bygger jag en luftballong
17 unga år,
Förbrukade
Jag fattar pennan
Känner harmonin
Nynnar melodier
Försöker hitta mig själv
Letar där jag tappade själen,
Hatten, och förnuftet
I ungdomens värld av ideal och alkohol,
Likväl som skratt och fräknar,
Komna av solens strålar
Som en ensam svala
I fel land
Blott så bortkommen,
Men fina upptäckter finns
I dess framtid,
Det gäller bara att sparka ifrån
Flaxa,
Tillräckligt hårt
Förbrukade
Jag fattar pennan
Känner harmonin
Nynnar melodier
Försöker hitta mig själv
Letar där jag tappade själen,
Hatten, och förnuftet
I ungdomens värld av ideal och alkohol,
Likväl som skratt och fräknar,
Komna av solens strålar
Som en ensam svala
I fel land
Blott så bortkommen,
Men fina upptäckter finns
I dess framtid,
Det gäller bara att sparka ifrån
Flaxa,
Tillräckligt hårt
Kärlekens toner
Orden kan aldrig vara så musikaliska
Att de bildar sång, utan musik
Bara,
Då mina ögon möter dina himmelsblå
De blir till guld
Som att se rakt i solen,
Som musik,
En vacker vals
Du är mitt ljus
Min sol,
Och min musik
Att de bildar sång, utan musik
Bara,
Då mina ögon möter dina himmelsblå
De blir till guld
Som att se rakt i solen,
Som musik,
En vacker vals
Du är mitt ljus
Min sol,
Och min musik
Konstateranden
En ny dag,
Morgonen har passerat
Solens strålar står som högst nu
Vackert att se på,
Genom mitt fönster
Starkt kaffe värmer strupen
Smaken har blivit en smula besk
Tråkigt,
För ett annars så gott kaffe
Morgonen har passerat
Solens strålar står som högst nu
Vackert att se på,
Genom mitt fönster
Starkt kaffe värmer strupen
Smaken har blivit en smula besk
Tråkigt,
För ett annars så gott kaffe
Andreas blev aldrig någon Oscar med Q
Det vore en förlust för oss
Att mista ett alternativ till vår trista verklighet
Som en söndagsmorgon utan kaffet
Känslan, av bristen på tillfrestelse
En vis man talade en gång till mig,
Allmänbildningen är som en aftonklänning
Gud nåde den,
Som inte kommer i aftonklänning
Sanningen är så,
Den vise mannen bar ingen klänning,
Blott en mantel av ord som i protest
Av vår tids realistiska sanning
För storlekarna var slut i jakten,
på perfektionens påklädda pris
Att mista ett alternativ till vår trista verklighet
Som en söndagsmorgon utan kaffet
Känslan, av bristen på tillfrestelse
En vis man talade en gång till mig,
Allmänbildningen är som en aftonklänning
Gud nåde den,
Som inte kommer i aftonklänning
Sanningen är så,
Den vise mannen bar ingen klänning,
Blott en mantel av ord som i protest
Av vår tids realistiska sanning
För storlekarna var slut i jakten,
på perfektionens påklädda pris
Vi frälser oss själva i det mirakalösa paradiset när två hjärtans slag blir till ett enat
Läs en saga för mig,
Du vackra
Blott innehållande en historisk tidsarms visa bot, emot
En frälsande dragningskraft, gjord utav sången ifrån tomhetens dunkla not
Var mitt berg i kväll, likt en klippa av styrka ute på blåsigt hav
Bli min räddning nu,
Att luta huvudet mot
En desperat känsla, så patetisk
Lova mig, vi skola aldrig skiljas ifrån tillsammans,
Av ett farväl
Ge mig ett par armar av trygghet,
Kapabla till att värma en kall, och illa trasig själ
Visa världen,
Som finns i mina drömmar
Där livet lyser som om det vore enkelheten av perfektion
Barna skratt klingar evigt
Porlande vårbäckar, och ett samfund av hopp så levande
Att man skulle kunna röra vid porten till himlen
Där varje andetag
Blir ett halvt, för endast vi ihop hörande
Behöver ha ett att dela på
Du är blott den fagraste,
Både verkligheten och fantasins värld skådat
Realitet kontra drömmar, och de båda faller så tungt
Emot enda värdefulla, en skapelse av universums centralpunkt
Hjärtat slår,
Illusionerna bränns
Ty det dyraste guldet utav alla världar
Är din existens
Du vackra
Blott innehållande en historisk tidsarms visa bot, emot
En frälsande dragningskraft, gjord utav sången ifrån tomhetens dunkla not
Var mitt berg i kväll, likt en klippa av styrka ute på blåsigt hav
Bli min räddning nu,
Att luta huvudet mot
En desperat känsla, så patetisk
Lova mig, vi skola aldrig skiljas ifrån tillsammans,
Av ett farväl
Ge mig ett par armar av trygghet,
Kapabla till att värma en kall, och illa trasig själ
Visa världen,
Som finns i mina drömmar
Där livet lyser som om det vore enkelheten av perfektion
Barna skratt klingar evigt
Porlande vårbäckar, och ett samfund av hopp så levande
Att man skulle kunna röra vid porten till himlen
Där varje andetag
Blir ett halvt, för endast vi ihop hörande
Behöver ha ett att dela på
Du är blott den fagraste,
Både verkligheten och fantasins värld skådat
Realitet kontra drömmar, och de båda faller så tungt
Emot enda värdefulla, en skapelse av universums centralpunkt
Hjärtat slår,
Illusionerna bränns
Ty det dyraste guldet utav alla världar
Är din existens
Hur världarna reflekteras när vi älskar
Vem är satan
Var finns logiken i samfundet emellan oss?
Varför drömmer jag om en ande
Levande i celibat, ifrån sin egen dödsdag
Varför frälser världen synden
Men låtsas inte om våra samförda kroppar
Så många frågor, att universum darrar till
Som om våra reflektioner
Var den enda tyngd som världen räknade
Att aldrig orka bära
Barnets blick är koden till en förståelse för rädsla
Stora, runda ögon blickar emot sin omvärld
Blott så fagert, men en osäkerhet för stor för att dölja
Är det unga livet i byltet blott en fasad,
En liknelse
Av dig och mig?
Sänder ut sin osäkerhet
Men döljer blott aldrig, precis som menet i barnets beslutsamma blick
Hur starkt det är att älska någon
Full och alkoliserad på en ängel
Rikedomar och vodkan är överflödigt
För gestaltens närhet berusar hjärtat med en enkelhet
Aldrig tidigare skådat, bara blott nämnd i drömmars talan
Ensamma nätter, med fruktans eldar som bränner själen
Du är så vacker att jag vill gråta
Så vacker när du ler
Jorden är vår
Fåglarna sjunger sin klagan och sin lyckosång för oss
Gryningen är nostalgisk
Blott en öppnings ceremoni, av fler timmars livscykel
Vi kan inte se eller tolka tiden
Bara befinna oss i ett slags celibat, med livet och oss själva
Själens belåtenhet talar,
Jag är så lycklig
Att jag mött en ängel på jorden
För gestaltens närhet berusar hjärtat med en enkelhet
Aldrig tidigare skådat, bara blott nämnd i drömmars talan
Ensamma nätter, med fruktans eldar som bränner själen
Du är så vacker att jag vill gråta
Så vacker när du ler
Jorden är vår
Fåglarna sjunger sin klagan och sin lyckosång för oss
Gryningen är nostalgisk
Blott en öppnings ceremoni, av fler timmars livscykel
Vi kan inte se eller tolka tiden
Bara befinna oss i ett slags celibat, med livet och oss själva
Själens belåtenhet talar,
Jag är så lycklig
Att jag mött en ängel på jorden
