Flaskpost som ett förlåt ifrån ett hjärta

Du är ju så vacker
Så vacker, när du dansar
För kvällar som dessa, för tillfällen utan vett och med huvudet långt ifrån bön

Jag tog flaskan i kväll, natten och hoppade på tåget med chans till en okänd slutstation
Glömde och förträngde oss, predikade bort min helhet medan regnet smattrade
I en busskur, var på väg mot en kväll jag inte minns

Dagen efter dunkar samvetet och törsten, ger denna kunskap en vishet?
Jag sänder iväg tiden i de tomma flaskorna ifrån innatt
I flaskpost långt, långt bort, över horisonten och ett guppande hav,
För det gör ont att minnas vissa timmar

Nu är tiden på böljan blå inlåst i glas, men annars är flaskorna lika tomma som mitt bröst
Det river och sliter, kanske är det storm och orkan på atlanten idag?
Kanske är du också sliten itu, men saknar svagheten att tala högt
Kanske ses vi aldrig igen, och flaskorna skvalpar på de salta vågorna för alltid

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0