Flyg som fjärilar i ett regnland, där kärleken mäts i läppar som möts
Jag står kvar i skepnaden utav en dröms förfallna villovägar dagen då du kommer
Ängslan omfamnar ett spillt liv, kanske två
Det knackar, och jag möter min spegelbild
Kanske skulle vi kunna passa tillsammans ändå
Regnet har upphört ty himlen orkar inte fälla fler tårar,
Vår jord har blivit renad i sin egen sorg, än en gång
Du kryper intill och jag vill leva, leva för just ikväll
Du är som det glas jag kan skyla mig i skydd utav ifrån ondskan,
De stunder då mitt eget inte hållit måttet
Och glasskärvor skär in, i ett skadat inre
Tänk vad det är att le, uti dess fint belagda egendom
Inga tjuvar får stjäla mitt leende, för jag vill inte förlora den lyckan
Billigare än vad kämpa betyder, men lika äkta som regnet innan
Endast en enda dåre, låter jag ta de jag fruktat att någon ska röra
Hur det än går, vet jag att leendet aldrig dör utav din stöld
Därför, får du när och hur du vill
Vart vi än är,
Rätten till att stjäla mina läppar
Blodröda, eller nakna spelar ingen roll
Ty aldrig kan det väll anses i ondo,
Att stjäla för att bringa lyckan desto större än hur den föreföll sig stunden innan?
Blodröda eller nakna, det spelar ingen roll
Bara vi möts, vid varandra
Kommentarer
Trackback
