En dag kanske han trubaduren tar över
Vill laga mitt fumliga spindelnät,
Knyta ihop den säck utav misstag som skadat
Balsamera felen i lättnaden utav de steg som burit mig
Bort ifrån mig själv
Aftonen brinner med mig
Fagra natthimmel är lika stark
Tåren lika glasklar som vodkan som pulserar i min strupe
Explosion, erosion och revolution
Allting passar in det pussel vi kallar livet
Delar av ett spel
En dag kanske jag blir spelpjäs nog
Måste bara samla fram delarna som finns där
Inuti mig
Måste bara våga släppa din hand
En sista gång innan jag kastar dig mot marken som de kulor
Småbarn rullat nerför gatan nedan
Precis där, bakom skalet men ifrån samma syre
Du andas precis som jag
Bland så många vägar
Livet har så många färger
Måste finna modet att slå mitt kast
Förbi känslor och sinnen, om så endast för ikväll
Behöver nå mig själv för en stund
Kommentarer
Trackback
