Duett

Ett vykort ifrån längesen
Då framtiden var vår Så gled vi in i glömskan där ljuset är svagt
Det som var du och jag

Jag skrev ett brev
Om att leva med förbannelsen
Jag gav dig min version av sanningen
För att få dig att förstå

Oh, så vackert. Väcker minnen som en skrällande väckarklocka ifrån en annan tid. Så klockrent och nära,
jag skulle vilja rama in dessa alster och spika upp inuti. Detta är inte mina texter för skulle jag skriva så
hade jag förmodligen famlat i lyckobubblor nu. Hur som helst, det är nästan läskigt hur låtar kan få
bortträngda minnen att explodera upp igen och som lava ur en vulkan, flyter föregångna datum och timmar
upp till ytan. Men jag klagar inte, bara njuter. Denna kentvulkanen är den vackraste.