"De tysta juninätterna"

"Jag går på ängen där mina barnsben tio år tillbaka sprang genom somrarna
Grät genom vintrarna, blundades för höstens vindar

Jag skulle vilja plocka all miljon grönska som växer här och ge de till dig
Som du har gett till mig

Vinden spelar violin, stråkarna skär i trädens strängar
Dom vajar fram och tillbaka
De ger en givmild musik
Ett lugn

Jag skulle vilja spela in ljudet, men det går inte
Inte utan att upplevas
Jag skulle vilja ge det till dig
Som du har gett till mig

Livet är någonting stort och man kan inte famna det
Bara ta in små ögonblick, och försöka nöja sig med det
Se på vinden, solen, himlen, bäckarna, grönskan
Glädjen och sorgen, uppgivenhet, nyfikenhet
En framtidstro

Jag skulle vilja lägga alla dessa argument i en ask
Döpa den till livet och gräva ner innehållet
Eller nej, förresten
Sätta ett frimärke på och skicka till dig
Ett paket du kommer öppna till hösten när det känns som allt det tunga tar an
Det tunga tar vid

Jag skulle vilja att du öppnade asken om livet
Det man inte kan greppa utan bara uppleva
Obegripligt att beskriva riktigt hur vinden porlar fram i grönskan över ängarna
 Man kan bara se det på riktigt genom linsen
I takt med fiolspelande träden av vindens ljuva musik
Den blå himlen som diregent

Jag skulle vilja att du öppnade din ask
Min ask, som nu är din

Jag skulle vilja att du ser alla de uttryck jag fått ner
Och vad jag tycker livet är

För allt du har gett mig, så vill jag nu ge dig
Det liv
De uttryck av livet som jag hittat som jag inte kan omfamna, bara uppleva
Uppleva,
Tack vare dig"

Paradoxa delar utav en ihopbyggd komet

Skiftande väderlekar löper parallellt med klockan
Oj vad det var längesedan nu
Min strupe är avundsjuk på vinden, törstar efter någonting som kan få mig levande

Fastnat i vardag inuti en kropp där skalet inte ter sig an att kläckas
Jag kommer inte loss men du är den enda i världen, mellan strålar och regndroppar
Som ignorerar tiden och kan göra repor i höljet som skyler för själens alla hemligheter  

Som att bli överkörd av ett ånglock, men ändå stå upp

Eller välja med hjärtat framför vad vi förväntas vara inför världen
Men vad är kärlek och hur ska man annars hitta det?

Jag föll isär men du lagade paradoxa delar med dina ord om hur vi en dag ska sväva
Sen kom vinden jag inte kände över en kind som aldrig blev rosig

En lyckad process att bända upp gångjärnen,
Gångjärnen kopparfärgade av för många klockslag,
De där jag föreföll mig att leva utan vetskap om vad som fanns utanför

Men vad är kärlek?
Att plocka ihop någon som fallit i delar blott mist vettet om hur pusselbitarna ska läggas
Att kunna bända isär ett konversiellt skal för att få någon på benen
Som en tändsticka kan skapa en låga så exploderar jag ut i tusental
Bevismaterialet är tillgängligt för världen ty vinden smeker nu en rödlätt kind

Ihoppusslad och öppnad på samma gång
Fysiskt på benen och hjärnan i en vals psyket inte kan förklara, blott ändå känna
Hur stegen verkar tillge en slags rofylldhet

Kan det vara kärlek?


Hoppet ska alltid dansa hand i hand med sinnet [Made 24/5-12]

Metaforerna talar till mig,
Glödande klot i miljarder lyser upp en nattsvart mardröm
Gör omöjligheten mindre tung att tackla
Sår möjligheter inför utmaningen att tolka dina ord
Förstå dem för att sedan besvara

Fick fram ett nytt ark ty jag vill påvisa att gårdagens framtid brinner nu
Dina ögon kan släcka elden blott ifall du nekar mig
Jag hoppas att fröet vill gro

Ja, jag hoppas det vill gro
Likt det största av alla klot alltid kommer åter efter himlagråten
Med ljus som strålar på våra kinder

Ja, jag hoppas det vill gro
Som en möjlighet alltid kan skapas ur vad man gör saker till
Ur vad vi är, och ur den eldande dag som skulle bli min framtid  

Vid gryningens födelse kvarstår askan
Blott i nulägets minut
Bör vi leva



Knocka våra hjärnor och älska, älskling [2011-06-08]

Ja tänk om man kunde stjäla hjärtan bara sådär
Undertiden, då vi faller som regnet utanför
Bakom en dröm utav vishetens dricka, ja just där skulle jag placera dina läppar

Som i ett litet fack, för att säkert veta var de finns
När natten kommer

Det finns så mycket jag vill få sagt, och allting man kan visa
Som en avund utav argument för varför kärlek kommer
En fågelkvittrande värld i morgonsol
Hur kan vi egentligen klaga på livet?

Bara vi är tillsammans genom dagarna
Besparas min ensamhet,
Bara fåglarna aldrig slutar att sjunga
Så att jag inte glömmer livets melodi

Älskling ta min hand nu
Sjung med i sången och lätta våra hjärtan
Kyss kärlekens tillkomst, och stäng inte ute det allt vad du kan uppnå
Förnekelse besparar inga tårar
Jag sjunger gärna med i sången som vi spelade

Kanske är det så enkelt att det handlar om att älska genom att vekna
Ner på knäna och blotta din sanning,
Jag vet att vi kan orden
Offra sig själv för kärlek, för att nå kärleken
Och den sång vi egentligen kan men glömde bort i ruset av musiken och klappande hjärtan

Försvinner i förälskelse
Och förtal gentemot de drömmar som talar emot våra delade nätter
Jag borde öva på att le

Tänk om vi gick ner oss i skiten vi kunde duschat av oss
Som smuts kan rinna av med vatten
Så borde vi kunna överleva
Du och jag
Gentemot allting

Ljudet ifrån en tystnad utav oss två, och samhörigheten ekar i timmarna
Stanna hos mig

Hi there

Efter två veckors totalt break varav den sista helt ifrån vardagliga rutiner ter sig min Berlinresas hemkomst-konsekvenser nu centrala, och saker som verkligheten börjar komma ikapp. I och med de knuffar drygt en månad kvar innan betygen ska sättas mig på axeln tätt följt utav diverse andra viktiga blott stressorsakande saker. Main point, bloggen blir åtsidansatt och vi får se när jag känner att jag har tid för den.

Nu väntas middag packning och mera matte, sedan är den buss emot Trollhättan-time. Skola imorgon. Jippi, eller?


Just det ja. Angående designen så är den som den är därför att jag inte pallar fixa den just nu. Förhoppningsvis blir det snart en positiv ändring.

Jag vågade aldrig hålla din hand


Jag har hört att du träffat nån, jag har hört att han är allt jag inte var, Och jag hör att du är säker nu och jag vaknar med den tanken varje dag


It's within us all the time

Be my mirror, my sword and shield
My missionaries in a foreign field


My head on a silver plate



Dricker morgonkaffe, spelar Colplay och skrattar åt mamma och Bella som springer runt som galningar för att få rätt packning med till Potatiscupen. (Handbollscup i Allingsås). Kaos all over haha.. Funderar också på om jag hinner till Sportlife eller inte innan jag ska till Jennifer, dessa djupa underingar. Finally, så taggar jag kvällen ordentligt och det ska bli mycket skoj. Wiho

Every day counts

Sugen på inspiration, någon?

- ”Winners never quit, quitters never win”

- "I do it because I can, I can because I want to, I want to because you said I couldn´t do it.”

- ”Suffer the pain of discipline or suffer the pain of regret”


- "Go hard or go home”

- ”Inspiration is for amateurs. The rest of us just show up and get the work done"



Heartbeats

Salut! Idag har jag fått gjort en massa bra saker. Varit på en jobbintervju som kändes bra så är hoppfull, packat lite inför Berlinresan på söndag och ska nu vara hurtig nog att först besöka Sportlife och sedan köra bandyträningen. Go go! Imorgon väntas partaj vilket inte är vanligt nu för tiden som obliven 18åring, så jag ser ordentligt fram emot spektaklet.

Bild från ett kyligt och mysigt Köpenhamn tidigare i våras. De ni.



.


-

"If you have it, you don't need to have anything else, and if you don't have it,
it doesn't matter much what else you have."

- Barrie M. James




Tid nog att tänka om

Ska lira innebandy med gamla dude's i Färgelanda idag, både tjej och killlaget från gamla goa Ellenö-times. Ska bli sjukt skoj att få spela med alla igen bara på skoj och om inte annat passar vädret ypperligt ihop med inomhusaktivitet haha. Tagg! Får se vad det blir för lajban ikväll.

Imorgon är det jobbintervju, hämta ut passet och eventuellt ta en tripp till Trollhättan för diverse ärenden. På fredag blir det partaj i Ljungskile, awesome. Lördag förmodligen deg/pack-time och söndag.. Berlin! Lov är bra.


Saknar det som inte finns och sprider ut mig själv i vinden



När du träffat botten
Kom ihåg mig då

När vintern gömmer dina spår så att du inte hittar hem
När du är ensam i en vinternatt igen


- Los Kentos

Regn

Sådärja; nu är regnkläderna på, cykeln framme, jag har fått druckit mina koppar kaffe för att vakna, suktat lite efter RL tröjan jag vill ha samt borstat mina tänder trettioelva gånger. Kort sagt, jag är redo för tandläkaren!

Observera att jag ändå är förhållandevis munter om man ser till förhållanderna, cykla i spöregn samt faktumet att klockan inte ens har hunnit fylla åtta. Optimismen lever, sannerligen.


Want from Starbucks, jappjapp.

Easter

¡Hola!

Lovet tog fart igår. How awesome?! Är i exstas. Såg nya American Pie filmen med Jonas på Bergakungen för att fira detta, sjukt sevärd precis som resterade har varit. Grym rulle! Lämnade Göteborg med tåget i förmiddags. Åkte till snöstorm och Ödsmåls gård och träffade äterlängtade, fina fina släktingar. Myste och hade matkoma efter en ordentlig påskbuffe, och nu sitter man och degar med familjen framför Let's Dance. Haha, trevligt värre. Imorgon; påsk!!


Dagens frukost: Amazingly


-The Ark

But let go of my hand and it will slip on the sand
If you don't give me the chance
to break down the walls of attitude
I ask nothing of you
not even your gratitude


It's your right to laugh at me
and in turn that's my oppurtunity
to feel brave


Let your heart decide
what you have to do
That's all there is to find.


Bonheur


Detta, är vad jag ska göra nu. Ska bli elva år igen, sätta Håkan i öronen (inte bokstavligt då, but still), trampa fram över samma gamla trygga väg tills jag glömmer bort att jag trampar och börjar flyga. Ska kisa mot solen och återigen inse hur lycklig man kan bli av små, små ögonblick. Ska skratta i vinden och älska livet.

 



Tidigare inlägg
RSS 2.0