Vi dansar vals över blomster, tänder eld på själen och flyr planeten
Och jag tror att allt det vi går igenom på den blotta vägen vi kallar livet,
Finns att återtolka i den natur som är att hämta på planeten
Ingen olycka bitar starkare än kraften vågorna bär med sig,
De dagar då vinden kapplöper med gudarna längd horisonten
Och ingen ilska ter sig mer vansinnig än ett stormigt, svart natthav
Fast ibland måste man kanske ifrågasätta, såsom vi måste vända på medias dialoger
Ty jag är säker på mycket och solens strålar har ofta värmt emot min hud
Men aldrig någonsin varit så starka att de tinat upp hjärtat
Såsom någon som dig
Jag sitter i ett morgonljus
Känner den kärlek du sänder
Ömt önskar jag kunna badda alla dina sorger
Vara ditt hav de dagar din ilska rinner över
En kyss avslutar en aftonvals
Såsom mina sommarben om loven en dag kommer fylla tvåsiffrigt
Mitt slut är det bästa någonsin, för där tar våra delade dagar en början
Ovissheten om framtiden ger fjärilar i magen och deras färgade, fjäderlätta vingar lyfter mig
Jag är inte längre något hav utan vi flyger över klotet tillsammans
Kyssen avslutas och avlöses utav att ännu en gång få möta samma läppar
Man får så många gåvor och livet är den finaste
Kommentarer
Trackback
