Dagen vi slutar våga bygger ensamhetens dejavú sitt näste över själen



Jag kanske döljer de lite för alla de andra
Kanske inte visar att förutom att slippa somna ensam
Efter alkohol och krossade drömmer
Njuter jag en aning av att skåda din kind intill min kudde
I ett morgonljus

Kanske inte visar fullt ut
Var jag finner min början eller mitt slut
Men jag vet säkert att idag är allting inte som det var igår
För jag vill visa byn var jag kom ifrån

Och fastän träden till och med döljer utsikten emot sjön
Vill jag höra vad du anser om den gröna färg
Vårlöven bär  

Präst, redaktör, ingenjör eller konduktör
Ni kommer aldrig kunna se någonting

Du slöt ett par tomma ögon, och hoppades
Att imorgon suktar inte din ensamhet lika starkt
Du kysste hennes vackra läppar
I förhoppning om att få nudda samma hud morgonen därpå
För att förena kärlek för alltid


Antagligen svävar vi i utarbetad kärlek, du och jag
Precis som alla andra hjärtan utan handlingskraft

Jag klonar inte de nedsända guld av solen som lever rövare på älven
Stjäl blott sekunder av mitt liv
Fruktar istället den bisarra sanning av att vakna med rynkor i pannan
Och fortfarande minnas dig



En dag kanske han trubaduren tar över


Vill laga mitt fumliga spindelnät,
Knyta ihop den säck utav misstag som skadat
Balsamera felen i lättnaden utav de steg som burit mig
Bort ifrån mig själv

Aftonen brinner med mig
Fagra natthimmel är lika stark
Tåren lika glasklar som vodkan som pulserar i min strupe

Explosion, erosion och revolution
Allting passar in det pussel vi kallar livet

Delar av ett spel
En dag kanske jag blir spelpjäs nog
Måste bara samla fram delarna som finns där
Inuti mig

Måste bara våga släppa din hand
En sista gång innan jag kastar dig mot marken som de kulor
Småbarn rullat nerför gatan nedan

Precis där, bakom skalet men ifrån samma syre
Du andas precis som jag

Bland så många vägar
Livet har så många färger

Måste finna modet att slå mitt kast
Förbi känslor och sinnen, om så endast för ikväll
Behöver nå mig själv för en stund

Så som vi är, du och jag




Tappad bakom en gloria
Utav föregånget liv

Som spindelväv
Trasslar du in mig  
Där de dödas själagrottor lever rundgång på sådana som oss

Som andetag
Är vår kärlek
Viktig för att överleva
Resterande dagar

Så simpelt i regnet
Kyssar våta utav det vatten
Änglarna badat i

Ljudlöst
Vi dansar
I kosmos skugga
Utav drömmar om en tvillingsjäl
Till vårt universum

Så vackert är det
Att leva




En ensam ängel har bara 3/4's vinge

Utifrån planeten blänker ljuset
Som en drömmens spindelväv av silke,
Broderad i evighetsmönster på min spetsgardin
Bussen suckar i samma veva som mina trötta lungor ifrån igår kväll,
ty inuti blir man skadad av svartnad kärlek som cigaretter



Låt min svala kropp
Få bli hettad hud inpå din
Brutal process av kärlekens magi
Kyss iväg allt mitt tvivel

Svart på vitt
Jag önskar jag kunde visa
Hur jag känner



Det bitterljuva livet är surnat efter den gårdsplan där dåtidens häxor brann inne
Vill prova det elixir som tog deras unga liv
Kanske är det dödande starkt nog att veka ner förälskelsens låga?
Ty mitt pris svider i den ensamma natten, och alkoholen rår inte längre bot

En kall själ kan aldrig på riktigt sova ensam
Men den själ jag dyrkar värmer aldrig min frusna skuldra

Fåglarna talar till mig genom sömnens gloria,
och de viskar budord ifrån den karta som når ditt hjärtas ende

Och den eld som färgat oceanens öars horisont röd,
kluckar med vågorna likt ett svagt månljus
Ett rop på hjälp ty jag vill bli räddad i natten



Möt mig på vägen lotusblomma,
Där vid fruktens passion bortom svald stolthet och det brev jag sedan länge sänt
Vid mitten utav oceanens rodnade kind
Då min vilja bar samma rodnad, och fördes i budskap utav måsarnas skri

Simpelt halvvägs
Möt min kärlek

Kalypsoöarna väntar



Kalypsoöarna väntar,
Där precis, bak nästa horisont
Fjäderspelen klingar med vinden
Världen är precis nu

Vi känner vår kärlek, här i månljuset
Älskling

Tusen tända glasljus planterar bilden av en natthimmel
Där innanför näthinnan
Dit dina andetag når
Så naket
Hör vi samman

Inspiration av en källas vatten
Drycken till den ensmäktige  
Vi släcker aldrig lågan
Som känslor brutalt tänt

Kalypsoöarna väntar,
Där precis, bak nästa horisont
Fjäderspelen klingar med vinden
Världen är precis nu

Ett vinglas krossas, och vi springer barfota i sanden
Vågorna slår en chans för dem vi glömde
En ljus verklighet, är där vi är
Fotspåren är bitar av historien
En tafatt väg fram till att med dina pulsslag nå
Ett annat hjärta




Vid moders blomsteräng vill jag vara



Solen smeker oss
En ljuvlig värme utav sommarens hemkomst
Äntligen är du här igen
Katten leker med en oskyldig fjäril
Springandes vid trädens gårdsplats

Jag blottar ifrån min insyn där vid kanten av altanen
Du dansar i ditt trädgårdsland
Påskliljors medgivande i vinden blir till toner i mina öron
Älskade mamma
Oj vad morfar skulle varit stolt över dig nu

Ditt solblekta hår spelar samma sång som liljorna
Kören är den sommarvind
Som slagit lä intill vår altan

Jag blottar ifrån min insyn där vid kanten av altanen
Du dansar i ditt trädgårdsland
Påskliljors medgivande i vinden blir till toner i mina öron
Älskade mamma
Oj vad morfar skulle varit stolt över dig nu

Ditt land blir till en evighet
Utav en skönhet
Du skapar sommarvisor
Utifrån de blomster som föds

Spaden är inte mycket större än dig
Men du tacklar den med envishet
Gnisslandet ifrån skottkärran blir dirigenten
Kanske borde de rostade hjulen egentligen bytas ut

Du strävar på i takt med att ett hav i färger växer fram
Fjärilen vann över missnöjd katt som sökt en tröst i skuggans ro
Där så förnöjt, vilar hon strax under äppelträdet
Älskade mamma, jag är så stolt över dig
Ditt land visar mig visdom genom att spegla dig
Var dag längtar jag till dagen jag kan få så ett frö

Kanske är det sommar redan i morgon
Ty idag vilar vi i solen
Lyckliga


RSS 2.0