Linda

I'm home! Hemmahemma alltså vilket innefattar lilla kära Ödeborg, för första gången på över en vecka och för en familjekär prick som mig är det ganska lång tid då jag oftast som oftast hänger här en hel del. Gott att bara vara i alla fall, uppkrypen vid skrivbordet i ek med en stor kopp varm cappuccino. För övrigt lyssnar jag till gamla Håkan låtar jag glömt bort att spela och blir näst intill nostalgisk då jag hör texterna jag kan utantill och alla orden faller på plats i takt med minnena från gammal tid som uppkommit till musiken. Magiskt.



Antar att den som läser ofrånkomligt måste lagt märke till hur jag slungats in i ännu en Håkanperiod, denna gången till och med grövre en den jag hade i somras. Och då är Håkan ändå till stor del sommar för mig. I alla fall, jag lyssnar stup i kvarten på gammalt och nytt, namnger alla inlägg i dopvatten från någon av hans texter och nynnar runt i någon slags drömvärld. Han får mig liksom att bli så. Flummig och fin inuti.