Ursäkta röran
Som rubriken lyder. Ska fixa röran samt den fasliga designen så fort tid innehas. Ha tålamod.
"De tysta juninätterna"
"Jag går på ängen där mina barnsben tio år tillbaka sprang genom somrarna
Grät genom vintrarna, blundades för höstens vindar
Jag skulle vilja plocka all miljon grönska som växer här och ge de till dig
Som du har gett till mig
Vinden spelar violin, stråkarna skär i trädens strängar
Dom vajar fram och tillbaka
De ger en givmild musik
Ett lugn
Jag skulle vilja spela in ljudet, men det går inte
Inte utan att upplevas
Jag skulle vilja ge det till dig
Som du har gett till mig
Livet är någonting stort och man kan inte famna det
Bara ta in små ögonblick, och försöka nöja sig med det
Se på vinden, solen, himlen, bäckarna, grönskan
Glädjen och sorgen, uppgivenhet, nyfikenhet
En framtidstro
Jag skulle vilja lägga alla dessa argument i en ask
Döpa den till livet och gräva ner innehållet
Eller nej, förresten
Sätta ett frimärke på och skicka till dig
Ett paket du kommer öppna till hösten när det känns som allt det tunga tar an
Det tunga tar vid
Jag skulle vilja att du öppnade asken om livet
Det man inte kan greppa utan bara uppleva
Obegripligt att beskriva riktigt hur vinden porlar fram i grönskan över ängarna
Man kan bara se det på riktigt genom linsen
I takt med fiolspelande träden av vindens ljuva musik
Den blå himlen som diregent
Jag skulle vilja att du öppnade din ask
Min ask, som nu är din
Jag skulle vilja att du ser alla de uttryck jag fått ner
Och vad jag tycker livet är
För allt du har gett mig, så vill jag nu ge dig
Det liv
De uttryck av livet som jag hittat som jag inte kan omfamna, bara uppleva
Uppleva,
Tack vare dig"
Grät genom vintrarna, blundades för höstens vindar
Jag skulle vilja plocka all miljon grönska som växer här och ge de till dig
Som du har gett till mig
Vinden spelar violin, stråkarna skär i trädens strängar
Dom vajar fram och tillbaka
De ger en givmild musik
Ett lugn
Jag skulle vilja spela in ljudet, men det går inte
Inte utan att upplevas
Jag skulle vilja ge det till dig
Som du har gett till mig
Livet är någonting stort och man kan inte famna det
Bara ta in små ögonblick, och försöka nöja sig med det
Se på vinden, solen, himlen, bäckarna, grönskan
Glädjen och sorgen, uppgivenhet, nyfikenhet
En framtidstro
Jag skulle vilja lägga alla dessa argument i en ask
Döpa den till livet och gräva ner innehållet
Eller nej, förresten
Sätta ett frimärke på och skicka till dig
Ett paket du kommer öppna till hösten när det känns som allt det tunga tar an
Det tunga tar vid
Jag skulle vilja att du öppnade asken om livet
Det man inte kan greppa utan bara uppleva
Obegripligt att beskriva riktigt hur vinden porlar fram i grönskan över ängarna
Man kan bara se det på riktigt genom linsen
I takt med fiolspelande träden av vindens ljuva musik
Den blå himlen som diregent
Jag skulle vilja att du öppnade din ask
Min ask, som nu är din
Jag skulle vilja att du ser alla de uttryck jag fått ner
Och vad jag tycker livet är
För allt du har gett mig, så vill jag nu ge dig
Det liv
De uttryck av livet som jag hittat som jag inte kan omfamna, bara uppleva
Uppleva,
Tack vare dig"
"Jag är pojken i glasögon du var kär i en gång"
Har inte hunnit fixa min fula/tagna design till någonting bättre. Det har liksom kommit myndighetsdagen, arbete, utgångar, fikande, och sommar i vägen. Som det ska vara. Har bilder och ögonblick att dela med mig av, men imorgon väntar en lång dag på jobbet och sängen är the place to be right now. Kram sålänge.
Det fina med röda, runda, fylliga gubbar som bor i trädgården
Skulle bara vilja upplysa, för er som missat detta faktum, att det är utomordentligt fint att ha ett eget jordgubbsland.
Fint, som den klarröda färg som de dussintal bär jag precis tryckt i mig. Fint, som de fläckar samma färg skapat på mitt benvita linne. Fint, som att det inte gör så mycket att man jobbar inomhus dagarna i ända och aldrig får se solen.
Ett liv med ett jordgubbsland i trädgården har många fördelar alltså. Det ni.
"Ge inte bort dig själv"
Ojdå. Sitter helt tagen efter att ha luskat igenom gamla gamla visor i Håkan-arkivet på Spotify och hittat diverse magnifika låtar. Avdankade, halvdammiga blott helt, helt fantastiska. Får bli nytt material till Håkan-listan direkt. Så fint att jag bara sitter och stirrar genom fönstret och får lite ont i magen av hur bra han är, denne man. All my honor.
Bilden nedan föreställer jag och en nyfunnen vän jag hittade i fredags. Har börjat sakna att rida/allmänt vara i närheten av hästar på riktigt det sistonde. Drömmer mig tillbaka till gamla goda dagar i ridbyxor, putsning i sadelkammaren, utsläpp i hagar och sist men inte minst uteritter och hoppning. Att bara stå en stund efter en stressig dag i splitan med en fyrbent varelse bredvid som rogivande tuggar gräs som musik är inte heller helt fel för välbefinnandet. Verkligen att komma upp på hästryggen igen.. Snart!
För övrigt försöker jag hjälplöst att fixa min tragiska bloggdesign. Det går väll.. Sådär.
"Det ska va gött att leva"
"I bröstet där hoppet bor var det tomt"
Sitter och drömmer mig bort till min perfekta spotifylista. Den är döpt efter sin största innehålls-makare, och heter därför "Fyller alla dansgolv" Kan någon gissa tro? Hehe.....
Idag är en deg-dag alltså, gör inte mycket alls för tillfället vilket är helt okej. Jobbtagg imorgon, men ska faktiskt bli gott då regnet gör att man mest håller sig inomhus ändå. Lär förmodligen inte missa några stekiga 30-graders-pool-häng-dagar ändå alltså. C'est bon! Tänkte förövrigt slänga in lite detta var min fredag-lördag i bilder sedan, om jag känner att jag orkar. Har haft kameran i närheten för en gångs skull så en del kort har tagits.
TRAIN TIME
Sitter på tåget Göteborg - Trollhättan. Passar på att hinka take-away kaffe och måla naglarna hallonrosa. Ätit Subway till frukost också, mumsmums! Väl i Trollhättan ska jag till lägenheten och fresha upp lite, sedan väntar kalas med saknade vänner! Kramis Kramis.
"Innan himlen klarnar måste allt nog först bli mörkare"
Det finaste på hela dagen var utan tvekan den nostaligiska känslan som uppkom då jag, halvt i dvala efter tio timmar på jobbet kommer hem och upptäcker att lillasyster har vart och plockat världens största hink överfylld med jordgubbar. Det var ett bra moment, det skall ni veta.
Jobbar och sliter alltså, är dock ledig imorgon. SWEET! Ska till Göteborg, sola ansiket på en uteservering, pussa på Jonas samt kolla på en bio jag blivit med-tvingad på. Sådär taggad, men resten utav besöket blir nog toppen.
Tidlösa älskare på nattvandring
"Så sömndrucken att min igenkalkade kaffekopp där svarta toner av ensamhet som börjar klättra på kanterna, känns fullare än jag
Älskling väck mig upp på benen
Realisterna spottar oss i nacken,
De menar att psyket inte kan fly sin vardag, blott de måste ljuga
Ty du har skalat bort min verklighetsuppfattning, blottat min nakenhet
Plagg för plagg har du skoningslöst slitit av, ända sedan första dagen vi sågs
Sommarkväll slår över till natt i takt med gångna sekunder och moln som släcker sina trötta lock
Inväntar en ny morgon, blott är jag redan naken under en bädd utav stjärnor
Redo för natten, och tusen sanningar som kommer andas ovanför ytan,
När du ligger intill under himlavalven
Så nära att jag kan känna din gåshud
Och höra ditt hjärta prata till mitt
Som om min kaffekopp vore fylld,
Och realisterna skulle flytt planet efter optimisternas skoningslösa segertåg
Realismen tankar ger hän åt romantikens rosiga plädar att fällas ut
Som om sanning och nakenhet är det vackraste jag vet i natten, som stjärnorna
Lysande, talande, bländande, tysta, för oss
Att knyta ihop säcken blir överflödigt
Vi bara andas lugna andetag utav en delad melodi
Drömmer att vi vaknar i östers gamla legender
Somnar till sist,
In i kärleken"
Älskling väck mig upp på benen
Realisterna spottar oss i nacken,
De menar att psyket inte kan fly sin vardag, blott de måste ljuga
Ty du har skalat bort min verklighetsuppfattning, blottat min nakenhet
Plagg för plagg har du skoningslöst slitit av, ända sedan första dagen vi sågs
Sommarkväll slår över till natt i takt med gångna sekunder och moln som släcker sina trötta lock
Inväntar en ny morgon, blott är jag redan naken under en bädd utav stjärnor
Redo för natten, och tusen sanningar som kommer andas ovanför ytan,
När du ligger intill under himlavalven
Så nära att jag kan känna din gåshud
Och höra ditt hjärta prata till mitt
Som om min kaffekopp vore fylld,
Och realisterna skulle flytt planet efter optimisternas skoningslösa segertåg
Realismen tankar ger hän åt romantikens rosiga plädar att fällas ut
Som om sanning och nakenhet är det vackraste jag vet i natten, som stjärnorna
Lysande, talande, bländande, tysta, för oss
Att knyta ihop säcken blir överflödigt
Vi bara andas lugna andetag utav en delad melodi
Drömmer att vi vaknar i östers gamla legender
Somnar till sist,
In i kärleken"
"Hon skulle stanna ett halvt år men det blev resten av ett liv"
Wi! Har än en gång fått inspiration nog att gå ur min skrivtorka. Fått klart en smörig dikt samt påbörjat någonting som jag inte riktigt vet vad det ska bli av. Vi får väll se. Slänger förmodligen upp dikten här senare!
Imorgon ska jag knega på igen liksom idag, så funderar på en promenad med Krunegård i lurarna för att få i alla fall lite sol då det inte lär bli något av det imorgon. Jobbar tio timmar och slutar vid halv sex, jippi! Men men, ska inte klaga. Cash är aldrig fel och jag och tjejerna har en Rhodos-resa att planera, vilket gör jobbet ännu lite mera okej att gå upp till, även om klockan ringer vid fem varje morgon.
P.S; Min lillasyster kom precis med tolv stora, röda, helt perfekta jordgubbar från landet. Helt okej. Mums!
Att dyrka del 2
Peace & Love 2012. Markus Krunegård. Det gör inget att bilderna blev kassa. Det är magiskt ändå.
Att dyrka del 1
Lyssna bara. Njut. Bli avundsjuka på att jag fick stå och skrika ut dessa fantastiska texter tillsammans med Markus och hundratals andra. Bli så avundsjuka att ni spyr. Lyssna bara. Njut.
Hemma från "Fred & Kärlek"
Skulle någon undra så ja, föregående inlägg "Namnbyte" var en bloggrape. Bloggrape, säger man så? Nåja. Bara så att ingen skulle gå runt och tro att jag inte fortfarande heter Linda, hehe.
Annars då? Jo, jag har haft den mest fantastiska veckan någonsin, jag tror nästan det är så. Jag har sett Markus Krunegård på nära håll och tagit Annas parti och blivit kär, sådär artist-kär som jag inte varit sedan Darin i tolv-årsåldern (Om man inte räknar med Håkan då). Kent i hellregn från en upplyst scen som spelade "999" och "Jag ser dig" bland mycket annat, det var också alldeles för bra för att vara sant.
"Camp Babes" har även det levererat, tro mig! Eddan fick en fågel i huvudet, samerna/Jokkmokk var världens bästa grannar vilket även blev inristat med blod på vårt tält (Var det blod eller naggellack?), cilvilingenjörerna från Chalmers underhöll oss med den bästa Britney musiken på länge, etcetera etcetera. Blir lite överflödigt att försöka illustrera resan med ord så tror jag avslutar med att säga, det var alldeles alldeles för galet och helt fantastiskt. Saknar redan Borlänge och alla människor alldeles för glada av alkohol och livet. Vem vet, kanske blir det mot alla odds ett år till?