Linda

Lever för tillfället en mycket upptagen höst. Innebandy, skolarbete (filosofiiii), körkort, vänner, pojkvän, körlektioner, jobb och utgångar tar upp min tid. Mina familjemedlemar har jag i princip glömt namnen på, okej riktigt så illa är det inte men är sällan hemma annat än för att dumpa något och hämta något annat. Jag saknar också min Iphone något kopiöst och drömmer om en ny inom en inte alltför far-away time. Hard life. Å andra sidan, mycket på gång betyder en rolig utmaning och händelserika dagar vilket ofta kan vara kul. Just fight on!

 

Måste också nämna att träningslägret i Halmstad var awesomeness. Hade en grym helg! Var dock levande död vissa stunder, 4 timmar träning/dag samt över 3 mil att jogga/gå slet en del på kroppen.. Men kul var det! Nej nu ska jag fortsätta på projektarbetet.. Eller?

 

 

<3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Am I back?

 

No.

 

Eller?

 

[Slutsats: Behöver en människa som kan designa denna ensidiga blogg.]

Som rubriken lyder. Ska fixa röran samt den fasliga designen så fort tid innehas. Ha tålamod.

Har inte hunnit fixa min fula/tagna design till någonting bättre. Det har liksom kommit myndighetsdagen, arbete, utgångar, fikande, och sommar i vägen. Som det ska vara. Har bilder och ögonblick att dela med mig av, men imorgon väntar en lång dag på jobbet och sängen är the place to be right now. Kram sålänge.

Skulle bara vilja upplysa, för er som missat detta faktum, att det är utomordentligt fint att ha ett eget jordgubbsland.

 

Fint, som den klarröda färg som de dussintal bär jag precis tryckt i mig. Fint, som de fläckar samma färg skapat på mitt benvita linne. Fint, som att det inte gör så mycket att man jobbar inomhus dagarna i ända och aldrig får se solen.

 

Ett liv med ett jordgubbsland i trädgården har många fördelar alltså. Det ni.

 

 

Ojdå. Sitter helt tagen efter att ha luskat igenom gamla gamla visor i Håkan-arkivet på Spotify och hittat diverse magnifika låtar. Avdankade, halvdammiga blott helt, helt fantastiska. Får bli nytt material till Håkan-listan direkt. Så fint att jag bara sitter och stirrar genom fönstret och får lite ont i magen av hur bra han är, denne man. All my honor.

 

Bilden nedan föreställer jag och en nyfunnen vän jag hittade i fredags. Har börjat sakna att rida/allmänt vara i närheten av hästar på riktigt det sistonde. Drömmer mig tillbaka till gamla goda dagar i ridbyxor, putsning i sadelkammaren, utsläpp i hagar och sist men inte minst uteritter och hoppning. Att bara stå en stund efter en stressig dag i splitan med en fyrbent varelse bredvid som rogivande tuggar gräs som musik är inte heller helt fel för välbefinnandet. Verkligen att komma upp på hästryggen igen.. Snart!

 

För övrigt försöker jag hjälplöst att fixa min tragiska bloggdesign. Det går väll.. Sådär.

 

 

 

Sitter och drömmer mig bort till min perfekta spotifylista. Den är döpt efter sin största innehålls-makare, och heter därför "Fyller alla dansgolv" Kan någon gissa tro? Hehe.....

 

Idag är en deg-dag alltså, gör inte mycket alls för tillfället vilket är helt okej. Jobbtagg imorgon, men ska faktiskt bli gott då regnet gör att man mest håller sig inomhus ändå. Lär förmodligen inte missa några stekiga 30-graders-pool-häng-dagar ändå alltså. C'est bon! Tänkte förövrigt slänga in lite detta var min fredag-lördag i bilder sedan, om jag känner att jag orkar. Har haft kameran i närheten för en gångs skull så en del kort har tagits.

 

 

 

 

Det finaste på hela dagen var utan tvekan den nostaligiska känslan som uppkom då jag, halvt i dvala efter tio timmar på jobbet kommer hem och upptäcker att lillasyster har vart och plockat världens största hink överfylld med jordgubbar. Det var ett bra moment, det skall ni veta.

 

Jobbar och sliter alltså, är dock ledig imorgon. SWEET! Ska till Göteborg, sola ansiket på en uteservering, pussa på Jonas samt kolla på en bio jag blivit med-tvingad på. Sådär taggad, men resten utav besöket blir nog toppen.

"Så sömndrucken att min igenkalkade kaffekopp där svarta toner av ensamhet som börjar klättra på kanterna, känns fullare än jag
Älskling väck mig upp på benen

Realisterna spottar oss i nacken,
De menar att psyket inte kan fly sin vardag, blott de måste ljuga
Ty du har skalat bort min verklighetsuppfattning, blottat min nakenhet
Plagg för plagg har du skoningslöst slitit av, ända sedan första dagen vi sågs

Sommarkväll slår över till natt i takt med gångna sekunder och moln som släcker sina trötta lock
Inväntar en ny morgon, blott är jag redan naken under en bädd utav stjärnor
Redo för natten, och tusen sanningar som kommer andas ovanför ytan,
När du ligger intill under himlavalven
Så nära att jag kan känna din gåshud
Och höra ditt hjärta prata till mitt

Som om min kaffekopp vore fylld,
Och realisterna skulle flytt planet efter optimisternas skoningslösa segertåg
Realismen tankar ger hän åt romantikens rosiga plädar att fällas ut
Som om sanning och nakenhet är det vackraste jag vet i natten, som stjärnorna
Lysande, talande, bländande, tysta, för oss

Att knyta ihop säcken blir överflödigt
Vi bara andas lugna andetag utav en delad melodi
Drömmer att vi vaknar i östers gamla legender
Somnar till sist,
In i kärleken"

Wi! Har än en gång fått inspiration nog att gå ur min skrivtorka. Fått klart en smörig dikt samt påbörjat någonting som jag inte riktigt vet vad det ska bli av. Vi får väll se. Slänger förmodligen upp dikten här senare!

 

Imorgon ska jag knega på igen liksom idag, så funderar på en promenad med Krunegård i lurarna för att få i alla fall lite sol då det inte lär bli något av det imorgon. Jobbar tio timmar och slutar vid halv sex, jippi! Men men, ska inte klaga. Cash är aldrig fel och jag och tjejerna har en Rhodos-resa att planera, vilket gör jobbet ännu lite mera okej att gå upp till, även om klockan ringer vid fem varje morgon.

 

P.S; Min lillasyster kom precis med tolv stora, röda, helt perfekta jordgubbar från landet. Helt okej. Mums!

 

 

Peace & Love 2012. Markus Krunegård. Det gör inget att bilderna blev kassa. Det är magiskt ändå.

 

Lyssna bara. Njut. Bli avundsjuka på att jag fick stå och skrika ut dessa fantastiska texter tillsammans med Markus och hundratals andra. Bli så avundsjuka att ni spyr. Lyssna bara. Njut.

 

 

Skulle någon undra så ja, föregående inlägg "Namnbyte" var en bloggrape. Bloggrape, säger man så? Nåja. Bara så att ingen skulle gå runt och tro att jag inte fortfarande heter Linda, hehe.

 

Annars då? Jo, jag har haft den mest fantastiska veckan någonsin, jag tror nästan det är så. Jag har sett Markus Krunegård på nära håll och tagit Annas parti och blivit kär, sådär artist-kär som jag inte varit sedan Darin i tolv-årsåldern (Om man inte räknar med Håkan då). Kent i hellregn från en upplyst scen som spelade "999" och "Jag ser dig" bland mycket annat, det var också alldeles för bra för att vara sant.

 

"Camp Babes" har även det levererat, tro mig! Eddan fick en fågel i huvudet, samerna/Jokkmokk var världens bästa grannar vilket även blev inristat med blod på vårt tält (Var det blod eller naggellack?), cilvilingenjörerna från Chalmers underhöll oss med den bästa Britney musiken på länge, etcetera etcetera. Blir lite överflödigt att försöka illustrera resan med ord så tror jag avslutar med att säga, det var alldeles alldeles för galet och helt fantastiskt. Saknar redan Borlänge och alla människor alldeles för glada av alkohol och livet. Vem vet, kanske blir det mot alla odds ett år till?